Island, vilket vackert underbart land, runt Dig vill jag cykla!

Efter 62 år så har jag nu besökt alla nordiska länder och den som väntar på något gott heter det ju.... väntar aldrig för länge. Det var som på bilden en fantastisk natur kargt, mycket vatten, geisrar, vulkaner, berg men ändå mycket växtlighet på många platser. Runt Island vill jag cykla, men det är en oerhört tuff cykling med många backar, mycket vind och regn och mil efter mil utan någon befolkning på sina ställen. Det tar minst en månad men jag ska försöka få in det i mina framtida mål och kanske kan det bli av. Det vore helt underbart. Till Er som älskar natur, friluftsliv är Island värt ett besök men även för mer vanliga turister är Island något extra, ett exotiskt land, landet med eld och vatten, inte is! Runt Island vill jag cykla!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Där vägar möts och framme i Ängelholms småbåtshamn kl 13.05!

Tog även idag en bild på en bro, i dag dock en större sådan, E4:ans bro med mycket trafik. Att vägar mötas kan man ju dock säga, jag i min kajak på Rönne å och stora tunga lastbilar på E4:an. En gång i tiden var det nästan bara vattnet som var våra vägar , åar, floder, sjöar och hav.

En liten utmaning är till ända och den sista bilden visar mig (i a f fören av kajaken) p å ingång i småbåtshamnen i Ängelholm, där det ganska omgående kom fram några intressenter och undrade var jag paddlat från. En sa också "det ser så härligt att när man ser kajakpaddlare glida fram"! Ja sa jag: "DET ÄR UNDERBART och en härlig FRIHET! Nu får man väl fundera på någon mindre vinterutmaning, vad det nu skulle kunna vara, för som jag brukar säga: utan mål, så är det lätt att man bortser från den så viktiga fysiska träningen!

5.39 och elden är tänd och dagens förberedelser är redan i full gång!

Efter en bra natts sömn har jag i ficklampans sken samlat ved så att en ny lägereld kan värma en frusen kropp kl är är bara 5.39 i ett ganska ihärdigt mörker! God mogon förresten och ha en bra dag! Själv ska jag börja dagens paddling till Ängelholm där yngste sonen ska hämta mig, senast kl 07.00 för att förhoppningsvis vara i
Lergöksstaden som den kallas Ängelhom senast kl 14.00 men med god ström och god medvind ska det nog gå. Det har gått ganska bra att paddla med paddeln upphängd i en cykelslang över axlarna, så att jag kunnat ta i mest med vänster, den oskadade armen.

Lägerelden brinner och täckjackan är på!

Mörkret kommer tidigt så det gäller att snabbt samla ved. Paddlingen har gått exakt enligt plan.E n paddling som är en liten nostalgitripp som jag gjort från Ringsjön till Ängelholm ca 10 mil men det var när jag var  helt frisk. Jag är också mycket imponerad över min äldste son som bara var 9 år då han och jag paddlade sträckan i en kanadensare på två dagar. Vi gjorde alltid utflykter och övernattningar av olika slag, v andringar längs Skånelden, cyklingar med övernattningar och paddlingar bl a. Det känns bra när man tänker tillbaka på det. M a o har man varit en hyfsad papppa också! Ja mest tror jag nog jag vågar påstå.

Bara kor som påhejare men även en och annan vacker gammal bro att passera under!

Tar en välbehövlig lunchrast på en åstrand vid Rönne å i ett vackert men ganska blåsigt väder. De enda intressenterna längs med stränderna är nyfikna kor. Jag passerar också under vackra gamla stenbroar, där valven på en bro strax efter klippan är så låga att man måste böja sig mycket för att komma igenom. Den sista bilden visar en underbart vacker oktoberdag i sina gyllene färger som speglar sig i å-vattnet!

Morgonstund har guld i mund!

Tisdag morgon, kl är bara 07 och några minuter mer. Kajaken ligger lastad på biltaket och min yngste son ska köra mig och kajaken till en isättningsplats vid Rönne å. Så i två dagar ska jag glida fram och njuta av tystnaden och stillheten. Fast det ska visst blås lite så vindens sus lär man höra. Hoppas jag kan skriva några rader och sända en bild från mitt nattläger i kväll. Ha en trevlig dag, Ni få läsare av denna blogg. En blogg som varken ger råd i mode, mat, trädgård mm och som därför endast behandlar mig och mina eskapader. Men som jag brukar säga, kanske kan det inspirera någon att en som fick alkoholistdom tidigt, blev utbränd och har diverse andra psykiska problem (tidvisa depressioner) samt skador i rygg, knän och högra axel ändå fortsätter att njuta av livet och rör på mig. För som jag skrivit tidigare: att kunna röra på sig, stå på ett ben och ta på sig sina strumpor osv, det är STATUS i alla fall för mig!

Brukar se på TV4:s förnedringsprogram "The biggest loser" där riktiga tungviktare som knappt kan röra på sig åker ut om de inte lyckats gå ner mest. Avskyvärt för de som åker ur är ju de största förlorarna och de lär väl tyvärr (i alla fall en del) tappa greppet och ge upp. För andra kan det dock vara ett lyft så klart med att fortsätta leva sunt både vad gäller mat och motion.

För motionera bör man annars dör man! (fast visst Ni har rätt man dör till slut ändå), men bättre dö av ålderdom än sjukdom i alltför tidiga år!!! (Fast visst har Ni rätt som säger: man kan ju leva sunt och ändå bli sjuk)! Jo det är helt rätt men vi har bättre odds att få leva friska och längre med ett sunt liv, därom råder väl ingen tvekan!!!!! 

Så har vi då fått ett underbart härligt "brittsommarväder" så efter en härlig löparvecka blir det nu några dagars kajakpaddling med övernattning!

Efter att ha kommit hem efter min cykeltur från Skåne och upp till Vättern och runt densamma och hem igen blev det mycket kutande. Härligt att springa efter att ha trampat. Har väl sprungit ca 8 mil veckan som gått, både distans och intervall, som är fruktansvärt jobbigt och som verkligen tar emot men som ger ett underbart härligt resultat. Trots mina 62 år, 20 års rökande, periodsupande och div skador och sjukdomar har jag en vilopuls på ungefär 50, vilket jag tycker är underbart och är ett litet mått på att man har hyfsad kondition. Det säger dock inte allt men i mitt fall så vet jag att konditionen är god och att jag skulle kunna både cykla fortare och springa fortare men att det är rygg och knän som sätter lite hinder. Men vad faan tänk på alla som inte kan gå, inte springa, inte cykla osv. Jag är glad, lycklig över den förmåga jag har även om den kunde varit 25% bättre med en kropp som varit helt fri från skador. Men jag har ju varit ganska stygg mot både kropp och själ på olika sätt!

Bilden visar fören av min kajak en dag då isen låg tunn på Ringsjön, vilket aldrig hindrade mig från att paddelträna. Tyvärr så är det ju så nu att min hö arm bara har ca 25% kraft efter en  axelskada så paddling sker inte ofta och inte på havet där man måste ha kraft för att ev paddla i hård motvind och höga vågor. Men på¨tisdag och onsdag ska jag paddla i min kajak i Rönne å som går från Ringsjön, som bara är en km från där jag bor, och sedan ringlar den sig fram ända till Ängelholm och Skälderviken där det söta vattnet från ån övergår i Västerhavets  salta. Så med hjälp av en cykelslang fäst på båda sidor av paddeln och slangen hängande över mina axlar, ska jag paddla mig fram med den vänstra armen mest (har roder så det är lugnt) och strömmen gör att jag glider fram ganska lätt. Så jag hoppas det inte ska bli några större problem och en övernattning gör jag i ett vindskydd längs ån. Har paddlat denna sträcka många gånger både i kajak och kanot med mina barn och andra släktingar. Det är något som är en upplevelse och för de som vill se den exotiska (med våra mätt mått) Kungsfiskaren som är färggrann fågel lik en fågel i en regnskog i Amazonas se bild så stöter man ofta på några stycken dår ån ringlar sig genom Klippans kommun!

Självklart ska jag ta några bilder och skriva några inlägg här på bloggen via mobilen  direkt från min kajaktur på Rönne å, i ett som jag hoppas och som vädergudarna säger: underbart vackert och härligt höstväder!